Thera.......

Så är det den orubbliga kärleken till de barnen som jag har i mitt liv...... Det är så rent, så underbart och helt villkorslöst. Fått frågan i diskussioner om man älskar sina barn olika mycket...... Och svaret är utan tvekan NEJ!!!!!! Även fått frågan om jag älskar Melwin och Noa mer än jag älskar Eliyah, av den enkla anledningen att jag inte va den mamman som burit honom ELLER födde honom, dessutom så har de där med biologi kommit på tal..... Ja att han inte då på något som helst vis delar några gener med mej.....och att jag då för det, skulle älska honom mindre!!!!!!!(????????). Undrar då om alla personer med spermier och alla med de manliga kromosomer är mindre förälder till de barnen dom hjälpt till världen, ja just för att dom inte burit barnet ELLER fött det till livet.....eller om ett par föräldrar inte älskar det barnet som dom adopterat, just för att dom INTE delar några gener med det barnet dom är föräldrar till. Jag skakar på huvudet och kliar mej i skallen, förstår verkligen inte hur man skulle älska sitt barn MINDRE för att det inte kommit ur ens underliv eller för att en inte delar halva delen av barnets byggdelar! Vad är det som gör en förälder en förälder, föräldrar till föräldrar?, är det uppfostran, kärlek, trygghet...... Eller är kärleken bara riktig och äkta om en har fött det, eller varit den bärande spermie delen till barnet? Denna viktiga delen av att enligt alla kunna älska ett barn tycks för många sitta i biologi, i arvsmassa, i att det är "ditt". Men är det ditt bara för att du burit det? Hjälpt det till livet med ett ägg eller spermie och är alltid den bärande föräldern MER förälder för att barnet levt i dess livmoder!!!! Tampas idag med ordet MAMMA..... mina söner är mina söner, jag är en förälder OCH mamma till alla mina barn, ALLA tre av dom. Men för att Eliyah ska veta vem av oss han ska till om jag och Maria är i samma rum, så är jag Mammi eller Mamma Therese..... Pratar jag med honom, jag sträcker ut händerna mot honom och han kollar på mej, jag på honom, så säger jag - Kom till MAMMA! Sen då personer i våran omgivning säger till Eliyah, gå till mamma(och det är Maria) och sen säger dom om Maria inte kan, gå till THERESE....... så vill jag skrika!!!! Jag vill gråta och det gör ONT, det gör så innerligt ont i mej att andra inte säger mamma till mej också då det handlar om Eliyah, att personer inte förstår...... att dom inte förstår att jag är mamma till Eliyah, att han är min son också, att kärleken jag känner för honom är lika villkorslös, djup och intensivt som den kärleken jag har till Melwin och Noa!!!!! Det är inte någon skillnad på första barnet och sista, inte skillnad på biologi eller inte, inte någon skillnad på bärande livmoder eller inte. Eliyah är MIN son och jag är MAMMA till honom.....PUNKT! Så snälla, säg mamma till mej och är ni/du osäker, säg mamma Therese om jag och Maria är i samma rum! Bättre det än att jag inte är någon förälder till honom alls för att jag inte är den biologiska livmoders mamman!!!! /Thera Therese