Vad som kan hända på ett år eller två!
Tanken slog mej igår då jag satt på bussen hem efter möte inne i stan, hur otroligt fooooooooort vissa saker händer, medans andra smyger på lite sådär luuuurigt och sen har man inte en aning om hur eller när det blev en ändring...
Sitter det i kombinationen mellan alla olika personer i livet, eller har man all skyldighet skälv?
Skyldighet eller förtjänst kan det vara med för den delen!
Vi va 4 donnor som bode LÅNGT från varandra.......inte måga hade bil eller körkort då, men OJ vi åkte till varandra ändå....
Idag 2 till 4 år senare bor vi i samma område, jag har promenad gång till alla 3, men vi umgås inte alla länge....VARFÖR är det så!?
Såklart har jag Jessica kvar, vi snackar på sms, skriver till varandra varje dag, ringer lite nu och då, hjälper med barnen,med katter, jobb, ja allt......lagar middag, bjuder på fika......Vi gör allt, och jessica min älskade underbara vän, tack för att du finns för mej och att vi alltid finns till för varandra på samma vilkor!
Hon är verkligen min familj och jag hennes!
I allafall så funderade jag kring hur livet är och hur det har varit.........Över hur livet är idag och hur lycklig man är.....
Fast jag tycker det är otroligt tragiskt att jag inte umgås med de andra två som bor i samma område.....Tänk va vi skulle kunna ha umgåts förut, om vi va där, fast bodde här....
Blev iallafall ledsen då jag åkte förbi en av de två tjejernas hus igår i med bussen.......Saknar henne jätte mycket, hennes familj, barn........man.
SÅ jag ska ta mej och ordna ett sms och dra iväg det till henne.
Sen får man hoppas att det blir att man kan umgås igen i framtiden.
Vad kan hända på ett år eller två!?
Allt kan verkligen bli upp och ner på endabrt en sekund, men på ett år eller två kan saker smyga sej upp, ändras lite lite liiiiite från dag till dag, de dära små sakerna som man inte märker, sen har det gått ett år eller två och man måste verkligen nysta upp saker bakåt för att hitta början.......
Den händelsen då man va ute, det bråket man hade.....Det hon eller han så då, hur reagerade jag då? vars har alla dessa saker fört mej!?
Va det värt det!?
Kunde man undvika det!?
Bitter, GLAD och lättad över vissa saker.........Fundersam och i chock över andra.
Vissa personer klarar jag mej LÄTT utan, saknar er inte, vänder mej inte om och funderar vad jag skulle kunna gjort på annat vis för att fått ha er kvar i mitt liv....
SÄNKT mej till andras nivå förut, lekt i deras svär och enligt deras regler, haft ytliga vänner som jag igentligen inte behöver ha kontakt med....Som bara fått mej att må PISS!
Tack MARIA min älskade vän,sambo,blivande fru och det bästa som hänt i mitt liv för att du fått mej att tänka lite som du där, att jag behöver inte vara alla till lags och att jag behöver bara vissa i mitt liv......
Sen vet jag inte om saknaden av en person eller illusion av den personen är det jag saknar, för den personen kanske inte finns längre.....
Så som jag inte längre är den personen längre jag heller....
Alla ändras nog på ett år eller två...på gott och ont.
Men jag har insett att man måste ändra sej, man måste bli någon annan ibland för att vara den man trivs med allra mest..... för vems liv är det jag ska leva!?
Mitt där jag är den jag är, eller följa andras där jag ska vara som den personen dom ville jag skulle vara!?
Älskade Maria.....som jag avgudar denna kvinna, denna Amazon kvinna som är det starkaste jag vet, som ger mej det vackraste på denna jord.
Gränslös kärlek, utan krav, utan att behöva känna mej TVINGAD att göra "this and that".
Saken är att jag saknar vissa i mitt liv, men möjligt är det att dom inte saknar mej, inte vänder sej om och känner saknar efter mej.......
SÅ vad göra!? Gilla läget att saker är som det är!?
JA vem vet var man sitter om ett år eller två......?
Sitter det i kombinationen mellan alla olika personer i livet, eller har man all skyldighet skälv?
Skyldighet eller förtjänst kan det vara med för den delen!
Vi va 4 donnor som bode LÅNGT från varandra.......inte måga hade bil eller körkort då, men OJ vi åkte till varandra ändå....
Idag 2 till 4 år senare bor vi i samma område, jag har promenad gång till alla 3, men vi umgås inte alla länge....VARFÖR är det så!?
Såklart har jag Jessica kvar, vi snackar på sms, skriver till varandra varje dag, ringer lite nu och då, hjälper med barnen,med katter, jobb, ja allt......lagar middag, bjuder på fika......Vi gör allt, och jessica min älskade underbara vän, tack för att du finns för mej och att vi alltid finns till för varandra på samma vilkor!
Hon är verkligen min familj och jag hennes!
I allafall så funderade jag kring hur livet är och hur det har varit.........Över hur livet är idag och hur lycklig man är.....
Fast jag tycker det är otroligt tragiskt att jag inte umgås med de andra två som bor i samma område.....Tänk va vi skulle kunna ha umgåts förut, om vi va där, fast bodde här....
Blev iallafall ledsen då jag åkte förbi en av de två tjejernas hus igår i med bussen.......Saknar henne jätte mycket, hennes familj, barn........man.
SÅ jag ska ta mej och ordna ett sms och dra iväg det till henne.
Sen får man hoppas att det blir att man kan umgås igen i framtiden.
Vad kan hända på ett år eller två!?
Allt kan verkligen bli upp och ner på endabrt en sekund, men på ett år eller två kan saker smyga sej upp, ändras lite lite liiiiite från dag till dag, de dära små sakerna som man inte märker, sen har det gått ett år eller två och man måste verkligen nysta upp saker bakåt för att hitta början.......
Den händelsen då man va ute, det bråket man hade.....Det hon eller han så då, hur reagerade jag då? vars har alla dessa saker fört mej!?
Va det värt det!?
Kunde man undvika det!?
Bitter, GLAD och lättad över vissa saker.........Fundersam och i chock över andra.
Vissa personer klarar jag mej LÄTT utan, saknar er inte, vänder mej inte om och funderar vad jag skulle kunna gjort på annat vis för att fått ha er kvar i mitt liv....
SÄNKT mej till andras nivå förut, lekt i deras svär och enligt deras regler, haft ytliga vänner som jag igentligen inte behöver ha kontakt med....Som bara fått mej att må PISS!
Tack MARIA min älskade vän,sambo,blivande fru och det bästa som hänt i mitt liv för att du fått mej att tänka lite som du där, att jag behöver inte vara alla till lags och att jag behöver bara vissa i mitt liv......
Sen vet jag inte om saknaden av en person eller illusion av den personen är det jag saknar, för den personen kanske inte finns längre.....
Så som jag inte längre är den personen längre jag heller....
Alla ändras nog på ett år eller två...på gott och ont.
Men jag har insett att man måste ändra sej, man måste bli någon annan ibland för att vara den man trivs med allra mest..... för vems liv är det jag ska leva!?
Mitt där jag är den jag är, eller följa andras där jag ska vara som den personen dom ville jag skulle vara!?
Älskade Maria.....som jag avgudar denna kvinna, denna Amazon kvinna som är det starkaste jag vet, som ger mej det vackraste på denna jord.
Gränslös kärlek, utan krav, utan att behöva känna mej TVINGAD att göra "this and that".
Saken är att jag saknar vissa i mitt liv, men möjligt är det att dom inte saknar mej, inte vänder sej om och känner saknar efter mej.......
SÅ vad göra!? Gilla läget att saker är som det är!?
JA vem vet var man sitter om ett år eller två......?
