Thera.......

Olika syn på samma problem kan inträffa vare dag, då en tycker en händelse vara obetydlig, medan en annan tycker det är stort och jobbigt.
Tänk va olika vi kan se på samma sak, samma situation.

Jag vet att det kan vara så i nästan alla saker som kan inträffa, för så länge vi är olika individer så kommer vi se saker ur olika perspektiv, för alla har vi olika bagage(snackat om detta bagaget förr),
så därför är det väll självklart att vi reagerar olika.

Märker detta på mina två stora barn, två bröder som är så olika, fast dom ständigt blir hopbuntade dom EN.
Om Melwin är duktig på en sak, så blir Noa jämförs med honom och han blir dålig på det.
Är Noa bra på en sak, blir han hopbuntad med Melwin, ja ni förstår .
Märkte av det med mina småsystrar då jag va liten också, det är bara ett år mellan dom och det va ständigt samma leksaker och att dom skulle bete sej lika och vara lika duktiga på samma saker, dom blev som ett, istället för en egen individ med egna förutsättningar och möjligheter.
Blir då att en ständigt blir "sämre" på samma sak, mindre begåvad, mindre tålmodig och alltid måste bli bättre än sitt syskon.

Så, hur hjälpan dessa två bröder att få vara olika fast det är så att dom ska vara lika?
(förstår ni mitt tänk?)
Tror att om dom varit en kille och en tjej, hade dom varit mer accepterat olika, men nu som bröder, så förväntas dom gilla samma, leka på samma sätt och ha samma humör.
Fast dom är så olika, otroligt olika.

Mina älskade killar, ni får vara exakt som ni vill vara, på ert vis och på era sätt.
Jag ska försöka tänka på detta varje dag.

Har ni något exempel på detta? Från eran barndom eller från era barn idag?
Snälla lämna gärna era egna funderingar.
Vill veta att det ute enbart är jag som funderar på dessa frågor.

Kärlek, förlåtelse och förståelse.
Thera

Då huvudet är så tungt att det känns som om det ska knäcka nacken, fy, jag verkligen avskyr det.

Men nu är denna tisdag strax över och hoppas att imorgon resulterar i ett lättare huvud och mindre trötthet.

Imorgon ska jag laga god maten som jag ska börja med redan efter lunch:)
Gillar att pyssla på hemma, i köket sådär.
Inte att det blir ett MÅSTE, utan att jag vill pyssla och göra fint.
Ska dammsuga och skura golv imorgon, ja om inte huvudet trillar av.

Kram

Är det inte fantastiskt mysigt....

Ja då känner nog jag som många andra i Sverige(säkert världen också), att nu är det fredag???!!??? När hände detta?
Minns inte många av vardagarna alls i veckan, som om från förra lördagskvällen bara *POFF* och gjorde att det blev fredag igen direkt efter lördagsnatten tillsist somnat in.
Vilket som, så är det ändå rätt skönt med helg igen, haft en bra vecka, kanske en av de finaste på länge, haft en super stor aptit, fått under omständigheterna sova bra(en vovve haft problem i veckan).
Jag är nöjd över veckan.

Nu är det att ta denna fredagens sista timmar med att bara andas och vila, varit en sådan dag idag.

Kram alla vackra människor där ute.
Kärlek, förlåtelse och förståelse
Thera Therese

Alla världens pengar, guld och diamanter blir inte värt något då det står bredvid en sådan enkel sak som ett kärleksbrev och en kram.
Skulle hellre veta och känna hur älskar jag är än allt annat i världen!

Tipps till alla som läser, kärleken slår värdet på allt annat i världen.
Och att få ett brev och en kram där en accepterar ett förlåt och en öppen famn till att mötas på mitten, är det vackraste jag varit med om på en evighet<3

Kärlek, förlåtelse och förståelse är mina miljoner.

Tack Maria<3
Du kan aldrig ana hur mycket det betydde!
//Thera Therese

Idag råkade jag på en kvinna som satt i en telefonväxel på ett ställe som de flesta behöver ringa till någon gång då och då och har nog inre på miljoner samtal(känns som en evighet och aldrig) stött på att någon varit så otroligt hjälpsam som hon va, ville skicka ett stort fång med blommor till henne!
Hon va en räddande ängel och jag kan inte känna mer glädje över hur mycket hon underlättade för mej och gav min dag GULDKANT!!
Så imorgon ska jag bara lägga ett brev på posten sen är allt klart och då bra vänta på ett beslut.
Du fina kvinna i växeln, TACK!
(så underbar FAST hon frågade ett antal gr om min MAN, lite heteronorm tänk för att jag är kvinna, ja då måste jag ha en man, men det störde mej inte ens, då hon va så hjälpsam)
Du borde lära ut allt till andra människor i andra telefonköer och telefonväxlar och informationer.

Vaknade på en otroligt bra sida idag, hade drömt helt underbart, somnade igår med ett par underbara långa mjuka armar om mej(även om en vovve gjorde att vi inte kunde somna förrän efter kl 5 i natt, för att han hade ont).
Fick ett vackert värmande kärleksbrev idag och fått mat i magen.
Kan kännas som om detta är den bästa dagen någonsin idag:)
Tänk va skönt:D

Snart ska jag dra med dammsugaren, ta med en trasa på borden, dra ut soporna och sen koka kaffe och äta lite glass till det<3

Kram och ha en underbart fin dag<3
Kärlek, förlåtelse och förståelse
// Therese

Tack

Jag vet att jag inte är ensamen om att bra orolig att bli bedragen, är den enda som drömmer mardrömmar om att bli lämnad, stå ensamen och att vakna upp en dag och se se den en älskar i famnen på någon annan.
Det skrämmer mej, det bidrar till att jag sover dåligt och blir så misstänksam, för att jag alltid blivit lämnad, har blivit slagen, skriken åt, lurad och det har alltid varit jag som vaknat upp en dag och att golvet då smulas sönder under mina fötter.
Rädslan att konstans vara ledsen över historiens förhållanden i mitt nuvarande gör att jag konstans känner mej paranoid , att det ska inträffa igen.

Jag måste få rätsida på allt, all rädsla och alla tankar om att förlora den jag vill leva resten av mitt liv med.

Så vad göra för att slippa känna såhär?
Hur tänka och gå vidare med att inte bli ledsen över ett samtal eller den ekande frånvaron av inte besvarat sms?

För jag har konstant ont i hjärtat och är ledsen.

Jag måste rycka upp mej!!!
!!!!!!RYCK UPP DEJ THERESE!!!!!

Hoppas innerligt på det, hoppas det slutar regna och hopplösheten är puttsveck de nästa 24 timmarna!!!
Inte varit en bra dag, bara gråtit och varit förstenad i soffan.
Kl 20 åt jag för första gången idag, ja förutom att jag ätit några bitar av lösgodis såklart.
Bara en skit dag som har känts som miljoner rakblad mot magen och hjärtat.
Idag har önskan att befinna mej på jorden varit begränsad och minimal, bara jag inte fanns så skulle det bli bättre, så skulle alla inte bli arg på mej, besviken på mej eller hata mej.
Inte varit en bra dag, gråtit så ögonen svider, magen skriker och lever om, skakig hela jag och trött, trött, trött orkeslös och otroligt trött.

Önskar inte det jag känner kroppsligt eller psykiskt till någon annan, det är ett helvetes jävla skit att vara såhär patetisk( ja jag känner att jag blir det )
då jag bara inte kan sluta vara ledsen och varför jag inte kan lyckas bli förstådd.
Skulle Vilja lämna bort mej själv i några dagar, bara några för att se hur andra reagerat på mitt liv, min kropp, mitt bagage, mina sorger och mina miljoner frågor.
Skulle vilja kolla på sådär ifrån sidan och ta anteckningar och försöka hjälpa, krama lyssna och försöka bara finnas där, sen flytta in i min kropp igen, utvilad och starkare och med många kloka råd från omgivningen.

Imorgon kommer 24 nya timmar och 7 helt nya veckodagar, några som jag kan försöka göra bättre.
Nu idag vill jag bara dunsta från jorden och slippa ha så ont överallt, slippa känna hela nedrans tiden!

Hoppas på sömn, hoppas på ro så jag kan somna ifrån allt aj aj?
Längtar till mötet på onsdag och min mamma dag på torsdag<3
En timme i taget, inte släppa taget.

Thera Therese.
Kärlek, förståelse och förlåtelse

Att en man kan lämna ett sådant tomrum efter sej, det är för mej ett mysterium.
En man som jag bara han lära känna en kort stund i mitt liv.
Idag sänder jag mina tankar till Kjell<3
Jag saknar dej.

Sänder kärlek till Marita.

//Thera

Hur trött kan en människa vara egentligen?
Idag blev jag nästan kittlad upp ur sängen kl 13, fort upp för att då inte skrattkissa ner hela sängen, stackars Maria att behöva sova i det sen.

Ätit frukost"lunch" och har plockat ihop lite kläder och smink, ska med några fina vänner ut ikväll, blir en sväng på Olles och fast jag skulle vilja kura i soffan och dricka massa koppar med te, så behöver jag komma mej ut också och dansa en låt eller tio!
Soffeboff, kicki och om Linda hänger med kan ENBART resultera i massa skojeridans<3
Med dom med ut blir det ALDRIG tråkigt, vackra är dom allihopa också.

Så ska jag strax upp och äta ett ägg stampat i lite smör till mellis.
Kicki skulle hämta mej runt kl 16 idag.
Ska gnugga gruset ur ögonen, ska kolla då Maria spelar lite guitar hero och få lite partymusik känsla av alla goda 80tals rocklåtar hon riffar till.

I veckan som kommer ska jag knyta fast Maria vid en köksstol och tvångskramas med henne.
Saknar lite kramar och MASSA kärlek.
Få se om det blir lite kvalitets tid med henne<3
DET BEHÖVS!

Hoppas ni har en strålande fin lördag alla ute vid mobiler och datorer i detta nu.

Sänder massa kärlek till faster Marita idag också, som i helgen förra året begravde sin man.
11/11 2011
Fina Kjell, du är så SAKNAD.
Hoppas du i världens vackraste himmel kastar pil och skrattar<3

Kärlek förlåtelse och förståelse
//Thera

Kl har nu sedan ett tag sedan passerat tolv och lördag infinner sej i vårt land.
Ska bli intressant att se vad denna lördag erbjuder, hoppas på enbart trevligheter och miljoner skratt och underbara minuter.

Sitter med tv på och ska tassa för att lägga mej alldeles snart, bara tänkte skriva lite så sömnigheten slår rot lite djupare.

Idag har varit en bra dag och jag har alla möjligheter att lägga samma möjligheter även imorgon.

Kram alla fina människor som berikat mitt liv idag, Maria, Eliyah, Carin, Magnus och Helena.
Tack fina ni, ni betyder mycket för mej och mitt liv<3

Thera

Jisses va kall jag är, det är inte lätt att hålla värmen då det blivit så kallt ute så huset inte riktigt förstår att den ska bli lite varmare, det är som alltid lite småhurrvenlurrven hemma då det är kasst mellan graderna ute!
Sen då jag jag dåliga värden i kroppen så är jag mitt i sommaren frusen av mej, mina tår blir alltid vita och fingrarna blå, nedrans attansbananer för att frysa så förbannat:(.
Men sitter under värmefilten ett slag nu så hoppas jag att värmen infinner sej snarast, måste ut i köket och göra middag.
Blir wook med cosscoss idag, hoppas det smakar.

Hade det SUUUUPER trevligt idag på stan, Magnus är en fin kamrat och jag tog en latte med vaniljsmak och en chokladtårta bit, DVS = JÄTTE GOTT:D
Tack Mr Melin för stunden på stan, dessa saker värmer och betyder massor!
Hoppas på fler sånna stunder, kaffe och att prata med fina människor är alltid välkommet.

Sen svängde fröken Helena förbi på en kopp te och rostad macka, blev riktigt trevligt.
Tack tack för den stunden Helena.

Nu är kroppen lite varmare, upp och hoppa, nu middag.

Kärlek, förlåtelse och förståelse
/ Thera

Sååååå trött påth just nu, att stickas och prickas och vara trött.
Fast för att råda bot på tröttheten och att jag känner mej så trött behövs allt stickande och prickande såklart, fast är ÄNDÅ less på att behöva bli stucken för blodprover.

Sååååååå seg idag, kom men nääääästan inte upp ur sängen, men med en järnvilja och några -men Therese, så masade jag mej upp ur sängen.
Va så kississ och hungrig, så ville bara kliva upp och sätta mej i bilen och få åka, för skulle kissa på mej annars och ha så ont i magen för att jag va hungrig.
Nu är proverna påväg iallafall och hoppas på snabbt svar, tydligen skulle det till Karolinska(???)

Nu försöka dricka lite kaffe och sen göra mej ordning för stan.
Jag fick ett sms och Facebook mail om att en fin klasskamrat skulle bjuda mej på tårta och kaffe på stan för att jag fyllt år, :)
Så jag tackade självklart ja:D
Ska träffas kl 12 och det ska bli riktigt trevligt.
Tårta/fika och stan är något jag alltid(nästan) gillar:D

Kärlek, förståelse och förlåtelse
//Thera

Då har det varit en dag med möte på Arbetsförmedlingen tillsammans med Personalstrategerna.
Mötet gick super fint och jätte bra, så det la grunden för ett fortsatt bra grundhumör resterande timmar på stan.
Efter ett antal veckor ifrån min fina Indla så lyckades vi få till en dejt idag, hon hade bil och hennes man va ledig så hon va dessutom barnfri.
Så, då vi spenderar timmar med varandra kan det ENBART bli bra och trevligt.
Skrattat så att kinderna värker och om ett gott skratt förlänger livet, så har jag nu jämnat ut det ned allt strul med magen!:)
Då vi ses har vi alltid hysteriskt roligt och SOM jag gillar den donnan.
Kollade på gamla bilder från våra stunder/fester/gråtträffar/fikastunder idag och OJ vad jag skrattade och mindes de stunderna med värme och en smärta.
Hur olyckliga vi bägge va och hur viktiga vi va för varandra.
Hon är den närmsta vännen jag har förutom Underbara Jessica<3
Vill aldrig förlora dessa underbaringar!

Efter att fröken Indla handlat det hon och maken behövde för middagen dom skulle ha med familjen imorgon så fick jag skjuts till huset.
Då blev det att tända ljus och ordna fint, diska, plocka och allt vanliga vardags fixerier.
Maten blev fort klar och har nyss ätit.
Älskar basskemej cosscoss:D
Så smask och lätt, det är alltid något viktigt för mej:) gott och enkelt<3

Kryper ner under en filt snart och ska vänta på att maten landat där den ska så jag kan göra en kopp te att avnjuta .

Imorgon väntar en fin fredag och hoppas på massa bra.
Lämnar er med några bilder som vi hittade idag<3

Kärlek, förlåtelse och förståelse
// Thera

Vist får en bli lite ledsen då födelsedagen varit och jag fick fira den på sjukhuset, den enda som ringde va min pappa och mamma.
Fick en tidning med tre sminkpennor som följde med tidningen och ett paket nobless på sjukhuset av Maria och Eliyah.
Fick fina sms av mina syskon och vänner.
Sen ringde mina barn och sa grattis över telefonen då dom va hos deras pappa på mon födelsedag.
Är det fjantigt att som 32 åring vilja ha en liten födelsedagsfika?
Är det såhär då en blir vuxen?
Måste jag släppa att jag vill ha familj som kommer och dricker kaffe och jag får bjuda på en bulle eller en bit tårta!?
Behöver inte paket, behöver bara en kram och att umgås med mina syskon som jag saknar och älskar.

Jag ville då jag varit så trött ha en födelsedag, för jag orkade inte oroa mej om vilka som skulle komma, tårta, kakor och städerier, men lite vill en ändå ha en kram, Är det fel?
(borde inte känna såhär tänker säkert endel av er som läser)

Så när det gått mer än en vecka sen den 28e oktober, ska jag bara släppa att det känns en aningens ledsamt och gör lite ont i hjärtat.
Har inte varit mej skälv, mått något så otroligt dåligt, tröttheten och orkeslösheten har påverkat mej så jävla mycket, mer än vad jag har velat medge och varit ärlig om, men konstant ont i magen, kräks ibland flera gr om dagen, sover dåligt, skakig och flera gr om dagen känns det som om jag ska svimma.
Om jag ska kolla på mitt mående den senaste tiden så kan jag backa i 3 år och lite till som jag haft jobbigt med kroppen, som påverkat knoppen och orken.
Tycker det är otroligt ledsamt då jag varit som lägst och haft ont och gråtit varje dag, så har jag på nått vis stött undan mina vänner och familj och det har varit att all min ork har gått till att bara vara lugn och orka med.
Men det har inte varit bra nog det heller.
Jag har reagerat så pass att jag blivit nått så jävla arg på alla idiot kommentarer och alla energisnattare att jag istället för att kunna se det som jobbigt och sen gå vidare, har hela min verklighet bara smulats samman.(jävligt löjligt då jag ser på saken i efterhand, men då blivit riktigt ledsen och upprörd)
Har inte orkat med den mildaste av gnäll eller nederlag, inte klarat av att hålla masken uppe och vara "glad" framför människor i min omgivning för att jag varit så sjukt trött och haft så ont i kroppen, magen, huvudet.
Saker har bara snurrat på och jag känner att allt i mitt liv har bara klumpat sej då jag som mest har behövt lugn och ro, då jag behövt vara ensam ha jag inte kunnat vara det, då jag inte haft orken att vara "glad" ändå behövt vara bland människor och "underhålla" och vara "normal", fast jag inte orkat.
För vill umgås med fina människor VILL jag, jag VILL bara umgås med dessa underbaringar, MEN jag orkar inte.
Jag älskar dessa människor, älskar min familj och alla underbara vänner, men jag har inte orkat med och har inte kunnat bara vara ensam med den jag älskar mest i hela världen förutom mina barn, Maria.
Att sakna någon som är nära en är otroligt jobbigt, att sakna kramar och närhet då personen ligger i sängen bredvid en är en otrolig jobbig sak.
Vill ibland bara binda fast henne(Inge kinky med det) och få vara ensam med henne en hel vecka, inte några vänner, inte några måsten eller annat som behöver göras, bara vara VI.
laga mat, äta, städa, umgås och bara vara VI två.
Så om Maria inte svarar på era samtal, sms eller Facebook förfrågningar i några dagar, så beror det på att jag gör en sambo intervention där vi bor!

Idag så vet jag inte annars hur jag ska bearbeta saker, hur jag ska hitta orken att vara så ledsen som jag vill, vara så arg som jag vill över det jag vill för att jag känner så eller inte behöver vara ledsen eller besviken.
För jag vet inte om det är accepterat att jag är ledsen, för enligt någon annan så borde jag bara skärpa mej eller så är det något onödigt som dom inte finner jobbigt eller något som borde göra mej upprörd.

Så hur lösa situationen idag?

Ja det kommer ta tid och jag känner att jag kan bara fokusera på att klara vare dag och kunna tänka att jag inte kommer vara ledsen eller besviken om en månad, en dag, en vecka kanske.

Att fylla år på akuten är ändå inte något jag vill någon ska behöva göra, ligga på sjukhuset och vara ensam.

Ska baka en massa bullar, göra en tårta och så ska jag på söndag bjuda den vänner och familj som vill komma och umgås lite och mysa tillsammans med mej<3
Då kan jag samla energi till det:D

Imorgon är det en ny fin Onsdag och jag har möten och annat viktigt.
Så ska nu släppa min mobil och kolla om jag kan binda fast Maria så vi kan umgås på oss två.

Söker världens bästa mormorcarin och morfarkents barnvakts hjälp snart så jag kan ta med Maria på bio och en fika och bara vara VI ett tag.

Nu ska jag koka en kopp te.

Kärlek, förlåtelse och förlåtelse till er alla
//Thera

Med mina tankar på förra inlägget så har jag städat i huset idag, vardags städat lite(fast blir rätt mycket)här och har poppat P3 i köket, så med skrattattacker har jag dammat, dammsugat, fluffat kuddar och tänt ljus.

Tänk hur mycket smuts och småplock det behövs göras egentligen och jag som gillar att ha mysigt ikring mej och vill ha fint blir lätt en aningens skadad av att det är rörigt och "stökigt" hemma, ja iallafall hemma hos mej, där jag bor.
För jag bryr mej fruktansvärt lite hur andra har det hos dom och om andra säger att dom har det stökigt, men på nått mystiskt vis så kryper det i kroppen då jag är hemma om det är så att stolarna står stökigt eller om jag ser päls och dam på golvet då jag ska sitta med en kopp te.
FÖRSÖKER gnugga det ur mej, vill så innerligt inte bry mej, MEN på nått vis så kan jag inte INTE bry mej om det är stökigt hemma, mitt bagage.
Jag är rätt knas på så vis, jag kan ja oreda nannting i lådor eller bland mina kläder men få DÅNDIMPEN om det är stökigt på en köksbänk eller massa böss och skräp på köksbordet eller sängen är knövligt bäddad.
Där har vi mina tix och brister..... Om det för andra är en brist att jag hemma hos mej vill han det fint.

Möjligen den som blir lidande är då jag, för det blir så förbaskat svårt att ta det lugnt hemma och Maria som inte tycket saker är irriterande kan bli less på mina plockerier hemma i huset och då jag muttrar då det igen är stökigt på en yta.
Så som Maria säger så ser hon ett stort moln över mej.
Och jag är bara irriterad över att det är stökigt!
Vi har det rätt slitit ibland mellan oss två, då jag tänker på ett vis och vackert nog gör hon det också.

Ha ha ha, ja Maria Mummsan hon tar ut saker ur en låda och lägger på en yta, sen tar jag sakerna på alla ytorna och stoppar in dom i en låda, upp i skåpet eller bakom något, så kg slipper se fanskapet, vad det nu kan tänka sej vara för böss.
Hon vill ha duschdraperiet på ett vis, jag på annat, så får försöka minnas att ha det i mitten av hur vi bägge vill ha det, så vi bägge blir "nöjd".

Fast i ett samboförhållande måste det vara kompromiss, något som en måste lära sej igenom hela relationen.
Det kommer alltid upp nya saker, det händer alltid att någon ändrar åsikt eller tycker annat efter ett slag, bara gäller då att kunna ha alla rätta medel att kunna kommunicera med varandra så att inte de där nedrans bagaget inte står för en lösning.

Idag har jag iallafall städat och plockat fint här hemma, en liten bit terapi av att göra fint omkring mej känner jag att det blir, hoppas att det får fortsätta vara såhär ett slag till iallafall. Vore så skönt att inte behöva känna städjävulen över mej, det där molnet som Maria säger sej se då jag är dödligt irriterad över att det är plottrigt överallt.

Mina små egenheter, vill du reta gallrande på mej, styr stolarna snett, peta så att en tavla hänger snett, då har ni en Thera som kan bli stressad.
*fjantigt men sant*
Är det en mamma grej? Vad tror ni?
Hjälp mej bearbeta.

Kram, kärlek, förståelse och förlåtelse
Thera Therese

Njuter av alla tända ljusen och min kopp te just nu<3

Att vi alla bär på historia och att vi alla släpar på känslomässigt bagage, det kan vi alla skaka hand och skriva under på.
Fast vad händer då bagaget mera blir till en kedja med miljoner tyngder som begränsar ens liv, istället för att berika och ge djupare perspektiv på livet idag.
Alla har vi alla olika stenar i vårar bagage.
När ska jag sluta bli en slav under mina demoner och de tyngder i mitt bagage, stenarna på min kedja som sitter fast i mina fötter.
När jag skälv bär på saker och inte släpper på stenarna, för att det är skrämmande att inte vara en del av den personen som är trygg med de stenarna i sin personlighet.
Förstår ni hur jag menar?
När ens sätt att vara och en sten i ryggsäcken sitter ihop, är så sammansvetsade att en inte kan lasta bort stenarna i bagaget eller ändra på personligheten.

När ens egna drömmar och mål blir lidande för att en skälv inte kan släppa på bagaget och inte kan ändra sättet att tänka om en skälv.
När bagaget suddar ut självkänslan och mardrömmarna hopar sej som cancer i vare dröm, som lägger krokben för varje försök att tänka bättre och tro på det jag vill åstadkomma i mitt liv.

Jag kanske attackerar problemet från fel håll, istället för att tänka att behaget ska bli lättare, så kanske jag ska bli starkare så att jag kan bära mina stenar och inte bli en slav under dem.
Så hur blir jag starkare?

Ska försöka att ändra sättet att tänka om mej skäl och våga släppa på vissa idiotiska saker!
Så ska jag ta tag o dessa saker en dag i taget, och ge det tid, skynda långsamt.

Det är jag värd<3


Idag ska jag försöka att släppa på något eller hitta redskapen att bli starkare så jag inte blir platt eller fast utav mina egna begränsningsdemoner.

Kärlek, förlåtelse och förståelse
//Thera

Hur underbart är det inte att ligga kvar i sängen denna tiden, kl är efter 11 och jag har ännu inte satt mina fötter på golvet.
Fick frukost på sängen idag och du MILDE TID va fint, mysigt och trevligt det va/är.
Ligger kvar i sängen och har några klunkar kvar av mitt te.

Trött något så innerligt ändå, så otroligt trött och det är så sjukt jävla irriterande att inte kunna få mera ork någon nedrans gång.
Men den som inte ger sej, det är jag.
Jag kommer bli bra tillslut, om grisar måste lära sej flyga och helvetet måste frysa till is, så ska jag bli piggare!

Nu börjar det bli dax att tassa upp, ta på mej så sköna kläder jag bara kan och hittar, eller ska jag ta och unna mej en skön dusch och en hårinpackning?
Tror att det basskemej blir en dusch.
Behöver fixa lite med kroppen, smörja och känna mej fin sitter som på plats tänker jag.

God dag alla vackra människor där ute, ta hand om varandra och ge alla en chans att visa det bästa dom kan och ha tro och hopp på dej skälv och dina medmänniskor<3

Idag har du alla möjligheter och chanser att göra det bästa du kan med de möjligheterna som du får.

Kärlek och förståelse
//Thera

Jag hade en gång en ro, en liten skön egen tro, men det va så länge sen, så länge sen, ja frågar dej nu, var är den nu? Jag bara undrar, var är den nu

Jag hade en gång ett skratt, ett skratt som gjorde mej matt, som va det bästa jag haft, de bästa jag haft.
Jag frågar dej nu, var är den nu? Jag bara undrar var är det nu?

Jag bara undrar, var är den nu?

Jag hade en gång mej skälv, en tro på det jag ville bli, vad jag ville bli.
Jag frågar er nu, vars är hon nu?
Jag bara undrar, vars är Therese nu?

Då somnade jag äntligen gott och i tid igår, trött så huvudet ville rulla av mina axlar.
Idag så sov jag till kl tolv och inte av mej skälv, utan en väckning.
Blev en frukost till lunch och det bestod av ett ägg stampat med smör.

Sen då ensamheten inte lockade då Maria och Eliyah skulle bort några timmar så blev jag hämtad av en snälling som bjöd på två underbara koppar kaffe och MÄNGDER av fina skratt.
Tack fröken W för din tid, du har för vackert hjärta och en varm öppen famn, och en RÄÄÄÄÄÄJSER bil;D

Har lagat middag, blev kyckling med sallad och cosscoss.
Smaskens och har en nöjd familj hemma som alla blev mätta.
Hundarna fick cosscossen som blev över i deras mat.
Alla nöjda ikväll!

Imorgon blir det möten, ska till läkaren och sen ska en stund med vänner vara på plats känner jag.

Nu ska jag kämpa för att maten ska landa utan att göra mej illamående sen ska jag koka mej en kopp gott te och krypa ner i soffan.
Undrar om något bra visas på tv ikväll?

Kram till er vackra där ute.

Idag har varit en bra dag, en dag i taget så går det bra<3

Tack för fina sms idag också,
Värmer<3

//Thera Therese

Såg den ikväll, måste säga att jag blev nöjd, gillade vissa delat mer i den svenska och andra delar mera i denna engelska versionen.
Men sen tror jag att en måste se saker med nya ögon, gäller en bok som blir film, en film som blir ny film, uppföljare som byter skådespelare osv, en måste radera alla gamla intryck från boken eller den andra filmen, ge den samma möjlighet som en film du aldrig sett eller bok du aldrig läst.

Nu avrundar jag kvällen med att försöka somna och varva ner, fast jag inte gjort vidare avancerade saker idag, så har det tagit på kropp och knopp.
Men hoppas på en bra dag imorgon.

Hade planer för imorgon, men så inträffade saker på måndag, så kan bli knappt om tid imorgon trääääääligt nog:/

Blir nog bra ändå, tror det, ska GÖRA så det blir bra ändå:D

Kärlek, förståelse och förlåtelse
//Thera Therese

Ha en HÄRLIGT underbar långhelg alla där ute!

Kärlek och förlåtelse<3

Nästa vecka är det många saker som ska göras, men hoppas ändå att det finns tid över för att umgås med min familj, tänkte åka till min pappa, till vänner, till syskon och min mamma då jag ändå är inne i stan.

Har tänkt göra så mycket som jag vill och som jag orkar i veckan.
Så jag tar en dag i taget.

Idag har Maria varit ute på gården och tagit in de bästa killarnas hoppstudsmatta och satt upp ett fågelbord och ett rör ner i marken för att kunna sätta ner en gran om några veckor, så svärfar svängde förbi och hjälpte Maria.

Jag har sovit till kl 10 och har tagit golven med torrmopp, diskat upp det lilla som va i köket, har tänt ljus, har sminkat mej och gjort mej fin(ja jag försöker iallafall)
Sitter nu och ska försöka äta lite Danio.
Är rätt skakig fortfarande efter helgen som va och dålig aptit, ont i kroppen osv, men det är inte aj aj i njurarna längre.

Ska kolla sen om vi skulle kunna åka till Mormor Marys och morfar Folkes grav och tända två ljus och tända ett ljus för alla vi känner som lämnat jorden vid minneslunden.

Annars blir det en dag som är lugn.

Bara tar en timme i taget.

Kärlek och förståelse
//Thera

Tänk så skönt det är att bara inte göra något tillsammans med någon annan som bara är, inte super stelt och påtvingat, utan bara kunna prata och skratta, fundera och analysera, ge råd till funderingar.
Göra detta över en kopp kaffe(kaffe drink) BEHÖVS lite nu och då, helst ofta.

Tack alla fina för tiden och bara stunder med skratt.
Guldstjärnor på min lista!

Tänk hur lite som behövs för att göra så GIGANTISK skillnad, hur ett leende kan göra allt lite smidigare.
Dela med er av er skälv till någon annan, ett sms, mail eller samtal kan rädda en persons dåliga dag.

Kram till er alla, dela med er i höst rusket och va snälla mot och med varandra<3

Thera Therese

Nu börjar det hända saker, praktik, Provtagningar och allt känns bra, fast det är mörkare än någonsin innan, men nu så känns det som om ljuset kan börja stråla där bakom nästa krök.
Det är underbart att veta att hjälp finns och att hoppet finns för en, om en bara orkar lite till.

Är helt slut i kroppen och i knoppen och vill bara ha lugn och ro, tyst och i harmoni.
Skulle vilja bada med tända ljus, ha en ansiktsmask på och måla mina naglar.
Skulle behöva massage överallt och skulle behöva en lugn stund med en liten bit god mat och kramar.
Jag längtar efter att ha ork och energi till att vara riktigt glad och genuint lycklig, inte bara stunder av ork och millisekunder av lycka, istället för denna vidriga känslan av misslyckande och ett ständigt försök att bli accepterad och förstådd.

Jag verkligen avskyr att må såhär, verkligen känner avsmaken av mitt mående varje dag, då bitterheten slår till, då ångesten tränger sej på och det enda jag är, är en hög av misslyckanden och tafatta försök att sträcka ut en hand och be om hjälp och ett samarbete känns avlägset och osynligt.
Då jag bara är arg över alla situationer och inte har den orken att fatta de vettigaste besluten i ilska och besvikelse.
Denna besvikelsen som jag känner för andra och även mej själv.
Besvikelsen att jag inte gjort något åt situationen innan, besvikelsen över att jag inte fått rätt hjälp innan, besvikelsen på min kropp och hur min mage är.
Besvikelsen över att jag skälv tagit på mej ansvar för något som Inte enbart är mitt.
Besvikelsen över att jag inte kan sluta vara ledsen och bli frustrerad.
Jag ska bli min egen lyckas smed, där jag ska göra mej lycklig.
Ska ta små steg, en dag i taget och andas igenom alla tankar.
Bättra på självkänslan och fast den tryter så ska jag göra saker ändå som jag vill.
Andra gör ju det, så varför inte jag.

Det är jobbigt, det kommer vara jobbigt och det kommer garanterat komma dagar/kvällar och nätter där det känns värre och alla steg fram känns som miljoner ramlande steg bak och ner i ett hål.
Men det kommer nya dagar, det kommer nya tillfällen att leva för framtiden och inte fastna i det förflutna.

Jag tackar alla fina vänner för alla stärkande sms, alla fina stärkande kommentarer och en blick av förståelse från någon som också vet hur det känns att vara där jag är, då det finns en förståelse om hur jag mår för att dom själv varit på botten.

Fått höra många kloka ord av fina L, som säger att det kommer att ordna sej, är det meningen så kommer det lösa sej, du kan andas igenom detta och det kommer att bli bra.
Tack L för de stöttande ord och peppningar<3 du är guld värd!

Massa möten idag, och ska ta prover och imorgon ska jag träffa en läkare till och få en psykologkontakt så jag kan komma och bearbeta allt som hänt och alla känslor.
Sen vidare till min fina far<3

Thera Therese
Finns det kärlek finns det möjligheter, det hoppas jag iallafall<3