Thera.......

Ligger fortfarande i sängen, är helt slut i kroppen, inte sovit bra i natt, ont i magen, ont i huvudet och ont överallt, blir nog lätt så då man vaknat en gång i timmen under natten!!!
Inte en bra morgon heller är det idag, känner på mej det fast jag inte ens satt mina fötter på golvet!

Har extra jobbigt på konstigt vis denna morgon, det är lycka men sorg ändå!
Idag för 9 år sedan, kl 09:30 klev jag upp ur sängen, otroligt gravid.
Satte ner en fot på golvet och sen bara sa det PANG/PLOOP och sen hördes det ett PLASK!
Vattnet gick......
Sorgen idag är för att jag blir påmind om att min älskade Melwin inte är hemma hos mej denna dagen, eller imorgon på hans födelsedag.
Från kl 10:30 den 24/8 tills kl blir 11:18 den 25/8 då han äntligen kom till denna världen, är mina tankar tillbaka på förlossningen 2003 då det blev massa timmar av kämpande för att få se min vackra son!
Så det är en större saknad av min älskade prins Melwin idag.......

Idag fyller även min syster Louize år, hela 25 år blir hon..... Jisses vad tiden springer iväg!
Blir att gratta henne idag med ett samtal, hon bor ju några mil härifrån.
Inte så lätt att bara svänga förbi för att umgås då över en kopp kaffe då.

Jag saknar min familj känner jag, mina föräldrar!
Mina syskon som varit med mej så många år och sen blir det bara blankt av umgänge efter ett tag!
Alla har sina liv, sina barn, jobb, skola och kärlekar!
Men jag saknar dom otroligt mycket!

Min familj, skulle kunna döda för dom, känner ofta för att skrika åt dom även:)
Då det kommer någon tokig kommentar från någon och det är säkert inte menat illa men det blev som, som bara fel!
Eller då man får som en känslomässig klapp på huvudet som om jag vore 4, fast jag är 32!

Känner inte för att kliva upp idag......
Känns bara som en jävla skit dag nu då jag känner efter!!!!!
Känns som om en kram från någon som gillar mej sitter som på plats idag, att umgås med någon som faktiskt får mej att inte behöva tänka på hur otroligt dum och oförstående jag känner mej, där jag bara får vara mej skälv utan att behöva fundera på hur jag borde vara, vad jag borde känna och hur det ger utryck i min kropp!
Prata mycket, vara tyst, skratta högt eller få gråta utan att det blir fel eller inte accepterat.
Bara vara jag som jag är, så som JAG ÄR!
Ja, då jag inte behöver tänka på hur jag borde vara som mamma, hur jag borde vara som dotter, hur jag borde vara som vuxen och 32 år.
Jag MÅSTE får vara som jag är i mina 32 år och få må och känna som jag vill för att jag känner det, för att jag är jag och inte någon mall eller normperson där jag borde vara si eller så, eller att alla andra är såhär, ja men alla andra får vara som dom är, så är jag jag.
Tycker jag låter som en super bra sak.

Jag gillar verkligen inte denna åldersnorm som är så hysterisk snäv att befinna sej inom!!!!
Jag gillar det inte, att behöv vara på ett speciellt vis för nu ska du vara "vuxen", nu är du Mamma och då ska du vara på ett speciellt vis!!!!!
Jag lever MITT liv, där jag och den jag lever i har VÅRA regler och där VI bestämmer hur VÅRAT liv ska se ut!
Passar vi inte in i Heteronormen, åldersnormen, Mammanormen, sambonormen eller kärnfamiljnormen så får det vara vårt beslut, inte något som andra fritt får ta sej friheten till att hoppa på mej för.
Vill jag bryta någon av normerna för att jag är bekväm att leva där så kommer jag göra det.
Jag är såhär och jag väljer därför att vara den jag är, har andra problem med detta, så kan dom gott ha det.
Dom lever inte mitt liv, dom behöver inte oroa sej om min roll som mamma, sambo, dotter eller mina val, för jag lägger mej inte i hur dom väljer att leva eller vara i deras liv.

En kram från någon som gillar mej..... Så va det.... Så ska det bli.
Jag kliver upp och åker iväg!
Ja det gör jag!

God morgon, ja....... det är iallafall morgon!