Thera.......

Vet inte om jag har sugen att blogga nått just nu...men nått borde jag slänga in......

Vet inte vad jag ska skriva heller.........känns som om man bara vill blockera sådana saker som hänt, och hur ILLA det kunde gått...och att det som nu redan hände va fan illa nog!!!Skulle jag stannat med syster på hamnen?
Skulle jag stannat på Olles?
Eller skulle jag gått en annan väg till bilen???

Skulle jag ha slagits mera?
Skulle jag ha skrikigt högre?

Jag tror jag reagerade som de flesta kvinnor skulle gjort, först tanken att -NEJ detta händer fan INTE mej!!!!
Sen då jag väl kom upp från marken, så sprang jag och gömde mej....bara satt i ett hörn, och satt där bra länge, ville inte att han skulle komma efter.....tänkte om detta verkligen hände.....
Och mobilen va död.......fanns inte en gnutta batteri kvar i den....ARG på att jag bara har en gammal mobil som gjorde att jag inte kunde ringa efter hjälp då jag satt och gömde mej......

Tiden gick......visste att Maria va och letade mej inne i stan, för hon skulle hämta mej utanför statt.....och förstod att hon endera va arg eller orolig....för om hon trodde jag farit på någon fest......???
Tankarna RUSADE inom mej....ledsen.....PANIK.......

Började gå.....men gick hemåt, för tänk om han fanns därute, och skulle försöka igen.....eller döda mej denna gången!!!

Gick hem.....folk cyklade förbi..men va för rädd att be om hjälp.....för fokuserad på att bara komma hem till laddaren inne i huset och ringa Maria......
Kl blev senare och senare, för det är en bit hem.........

Väl hemma på min gata inne i stan, sprang jag sista biten......fast jag hade ONT i hela kroppen!!!
Ingen hemma.......
Och innan mobilen fått nog med lite ström för att kunna slås på igen, tog det en EVIGHET!!!!!

Ringde sen......inte något svar.......ringde igen......inget svar......ringde igen.......igen...igen.....
En röst inom mej SKREK - MEN SVAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARA för helvette.......men hörde att det inte va en tanke......jag skrek...jag skrek, och skrek...........så rädd........så jävla rädd!!!
Då hon svarade........frågade hon vars jag va......
Svarade i panik hemma.......- bra. sa hon, -jag kommer hem nu och la på luren....
- NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!Lämna mej inte.....lämna mej inte.....

Ringde Pappa............inte nått svar.....kände att fast jag va 28 år ville jag ha pappa....ville höra pappas röst!!!

Fick ett sms av Malin, att dom sökte oss, och sen ringde hon.....PANIK hade jag....Maria kom hem och jag låg som förstenad på golvet, ville att hon bara skulle hålla om mej, lyfta upp mej och hjälpa mej därifrån........rädda mej, hålla mej säker...........ALDRIG mera släppa mej!!!

Försökte förklara för henne, men hon förstod inte vad jag sa, skrek, grät fram.............tårarna rann, och jag kunde inte andas!!!Fick inte någon luft!!!!

Efter en timme så kom Polisen...............Maria ringde dom......en anmälan är gjord!!!

En man 180 lång ca........ca 100 kilo........blond, blåa ögon.......ca 35/40 år!
Svarta byxliknande kort byxor.....blå/svart/mörkblå aktig tröja.......lät som om han kom från området......

Ville inte somna den natten.......vaknade i panik efter bara någon minut av sömn........Vaknade en gång av att det kliade i håret, kollade på kudden och hadde kryp på kudden sen jag låg på marken, löv gräs....
Sprang och durchade!!Grinade!!
Blå på vänster hand......revbenen på vänster också........små blåmärken på lår och sidan magen!

Trodde ALDRIG att jag skulle behöva uppleva detta..........

/ Thera Therese